Jesu återkomst före vedermödan

Efter att ha läst Mikael Walfridssons gedigna studie i detta ämne, så vill jag skriva ner lite av mina egna tankar. Jag rekommenderar läsarna att studera ämnet ” Jesu återkomst före vedermödan” som finns i fyra delar på Mikael Walfridssons blogg. http://www.jesus-kommer-snart.blogspot.dk/

Vi ska nu belysa Jesu egna ord och försöka finna, att Hans återkomst till församlingen sker före vedermödan, men först ska vi citera Paulus brev till Tessalonikerna. Detta bibelställe har vållat mycket huvudbry för kristenheten, genom att sanningen trängts tillbaka av den falska församlingen, som iklätt sig Israels plats i Guds frälsningsplan. För alla sanna kristna genom församlingstidsåldrarna har bibelcitatet ingivit hopp och tröst.

”Ty detta säger vi er såsom ett ord från Herren, att vi som lever och är kvar till Herrens återkomst, inte alls skall komma före dem som är avsomnade. Ty Herren skall själv stiga ner från himlen med ett befallande rop, med ärkeängelns röst och med Guds basun, och först skall de som dött i Kristus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp tillsammans med dem på skyar för att möta Herren i luften. Och så skall vi alltid vara hos Herren” 
(1 Tess. 4:15-18) från Reformationsbibeln

I dessa vackra ord ger Herren oss hopp om återförening. Vi ser att Herren skall stiga ner från himlen. Vad betyder det? Jo Jesus lämnar platsen från Faderns högra sida.

Under församlingstidsåldrarna, hedningarnas tid, har Han genom blodet inför Fadern, suttit på nådastolen. Nåden och blodet finns naturligtvis fortfarande kvar, men nu sker en förflyttning närmare oss, för den sista av hednabörd ska bli frälst och Jesus hämtar sin församling. Han vill att vi ska vara där Han är. Det är det fulla Ordet, apostlarnas lära som kommit tillbaka i ändetiden, vilket den Helige Ande hade till uppgift att göra, nämligen att påminna oss och leda oss fram till HELA SANNINGEN och HELA SANNINGEN finns i Guds Ord. Därför har vi oljan så vi kan höra maktbudet eller det befallande ropet från Jesus.

”Men när han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen.” (Joh.16:13) 

Med denna inledning så ska vi ta del av Jesu egna ord och se hur församlingen mognat till skördetid och varför uppryckelsen måste ske före vedermödan. Fundera lite över de rödmarkerade orden, för dessa ger oss en vägledning. 

Jesus sade: 
”Han har sin kastskovel i handen, och han skall noga rensa sin loge och samla in sitt vete i ladan; men agnarna skall han bränna upp i en eld som icke utsläckes.” (Matt. 3:12)

”Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: ’Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs? Han svarade dem: ’En ovän har gjort detta.’ Tjänarna sade till honom: ’Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?’ Men han svarade: ’Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa. Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: ’Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada” (Matt. 13:27-30)

”Den som sår den goda säden är Människosonen. Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn. Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar. Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände. Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är, och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan. Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.” (Matt. 13:37-43)

”Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor; och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den. Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag. När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. — Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.” (Matt.13:45-50)

”Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet.” (Joh.5:24)

Församlingens uppryckelse före vedermödan, med förklaring till Jesu ord. 

Vi kan sammanfatta de rödmarkerade orden och fundera lite över dem.
vete 
agnarna 
god säd 
ogräset 
Människosonen 
hans rike 
Faders rike 
fiskar av alla slag 
de goda i kärl 
dåliga kastar man bort 

Kastskovel är ett redskap för att rensa tröskad säd. Här möts alla kristna från församlingstidsåldrarna ”först skall de som dött i Kristus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp tillsammans med dem på skyar för att möta Herren i luften”. Rensningen sker i logen, där vetet, den sanna församlingen sållas fram och därefter samlas (rycks upp) in i ladan, Faders rike.

Agnar är blomfjäll i sädens (vetets) blomställningar. Agnarna är något oönskat i bröd och annat varför de avlägsnas genom tröskning.
Agnarna är de som inte tog emot hela sanningen och dessa kommer rensas bort i logen, obs! samma loge, men de samlas inte in i ladan, de rycks inte upp i luften och möter Jesus, för de ska brännas upp i en eld som icke utsläckes. Agnarna är den ovisa jungfrun. De som inte tog emot hela sanningen. De är så lik de sanna kristna för bibeln säger att ”de skola göra stora tecken och under, för att, om möjligt förvilla jämväl de utvalda”. Idag kan vi peka ut denna grupp som utgått från pingstväckelsen, men som organiserade sig och underordnade sig den stora skökan, Romersk-katolska kyrkan och hennes döttrar. Döttrarna är de som organiserat sig och sade nej till fortsatt väckelse och vägledning i Guds Ord. De älskade kraftgärningar med tecken och under, men vände bort sitt ansikte då Herren ville öppna deras hjärtan för Ordet. Bland agnarna kan det finnas dem som får insikt om sanningen i vedermödan, men då får de betala priset med sina egna liv. De blir martyrer. Annars är vedermödan riktad till Israel, för församlingen är då uppryckt av Herren.

På pingstdagen såddes god säd i jorden av Herren genom den Helige Andes utgjutning. Då blev Ordet levande för dem som lyssnade på Petrus. Den kristna församlingen genom alla tider, kan jämföras med det lilla sädeskornet. Säden såddes, det grodde i jorden, fick små blad, stjälk och gick i ax, med avslutande skörd. Samma säd som såddes på pingstdagen, kommer fram i ändetiden, Ett vete korn som sås i jorden och gror, kommer framkalla samma vete vid skördetiden. Då kan vi förstå reformationen med Martin Luther, att hans budskap var vändpunkten då Guds Ord skulle börja restaureras tillbaka till människornas hjärtan, efter den mörka medeltiden med den katolska kyrkan. John Wesley fortsatte väckelsen med helgelsen och sist kom pingstväckelsen, vilket är Laodicea församlingstidsålder. Från pingstväckelsen utgick sädeskornet samt agnarna. Varje församlingstidsålder som är upptagen i Uppenbarelseboken kap. 2 och 3 har sina respektive församlingsänglar, d.v.s 7 stycken. Dessa änglar ska stå fram med sina skaror av människor, församlingen och ryckas upp tillsammans på skyar för att möta Herren i luften.

Därför kan vi förstå varför Jesus sa ”Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden” för då syns skillnaden mellan den goda säden och ogräset. Hade tjänarna ryckt upp ogräset på Luthers tid, så hade även mycket av den goda säden blivit uppryckt då den inte var fullt utvecklad (blad eller stjälk). Säden på Luthers tid var rättfärdiggörelsen och den hade inte den fulla sanningen och kunde därför attackeras av djävulen genom antikrist, påven och den Romersk katolska kyrkan. Luther själv identifierade tydligt antikrist i den katolska kyrkan. Jesu blod, lammets blod, sittande på Faderns högra sida som medlare, behövdes som nåd för dem, därför att de hade inte den fulla sanningen.

Det som sker när Herren Jesus stiger ner från himlen i 1 Tess. 4: 15-18, är att Han lämnar den högra sidan inför Fadern. Den fulla nåden och Hans blod som blev utgjutet på Golgata finns nu fullt manifesterat i Guds Ord genom den Helige Ande. Antikrist är avslöjad och besegrad av församlingen genom det sanna Ordet som predikas av de troende. Hedningarnas tid avslutas med avfallet inom kyrkorna och när församlingen är uppryckt träder påven fullt synlig fram som antikrist. Den sista vedermödan börjar nu för Israel, då hedningarnas tid är avslutad. Daniels bok och de 70 årsveckorna gäller endast för Israel och inte församlingen. Vi kan tydligt läsa följande:

”Sjuttio veckor är bestämda över ditt folk och över din heliga stad för att göra slut på överträdelse, försegla synder, försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda syn och profetia och smörja den Allra heligaste.” (Dan 9:24)

Följande stycke är hämtad fråm Mikael Walfridssons studie i detta ämne. Han skriver:

”Den 70 och sista årsveckan har med Israel och det judiska folket att göra och inte församlingen. I Dan 9:24 kan vi se att alla 70 årsveckor har med det judiska folket och Jerusalem att göra. Precis som de första 69 veckorna inte hade något med församlingen att göra så har heller inte den sista årsveckan med församlingen att göra. Den sista årsveckan som också är vedermödan som är beskrivet i Upp kap 6-19, och är Guds handlande med Israel och denna värden.” 

Låt oss gå tillbaka till Jesu egna ord. Verserna som talar om vetet och ogräset, två skiljda grödor, alltså inte agnarna för detta sitter utanpå vetet, detta vete såddes av Herren, medans ogräset såddes av en ovän, djävulen. Jesus säger här att ogräset ska först samlas ihop och bindas i knippor till att brännas upp. Då är nådens tid slut för de ogudaktiga. Jag tolkar detta som att hedningarnas tid är då på väg att avslutas. Detta sker då ”Herren skall själv stiga ner från himlen med ett befallande rop (ett maktbud skall ljuda, 1917 års bibel), med ärkeängelns röst och med Guds basun”. Där binds alla organiserade kyrkor och samfund i knippor tillsammans med de ogudaktiga, eftersom de har djävulen till sin fader. De har korsfäst Guds Ord, som kommit ner från himlen med budskapet att omvända sig och låta alla döpa sig i Jesu Kristi namn till syndernas förlåtelse (Apg. 2:38-39).

”Må den som är orättfärdig fortfara att öva sin orättfärdighet och den som är oren att orena sig. Så ock den som är rättfärdig, han fortfare att öva sin rättfärdighet, och den som är helig att helga sig.” (Upp. 22:11)

Med andra ord, väckelsens tid för hedningarna är förbi. Gud har utkorat sin hednabrud och vi som nu lever, har liksom våra fäder (apostlarna), antagit Herren Jesu namn i dopet.

Sammanfattning med förklaring av Jesu Ord 

”Han har sin kastskovel i handen, och han skall noga rensa sin loge och samla in sitt vete i ladan” (Matt.3:12)

”de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike” (Matt.13:43)

”I min Faders hus äro många boningar; om så icke voro, skulle jag nu säga eder att jag går bort för att bereda eder rum. Och om jag än går bort för att bereda eder rum, så skall jag dock komma igen och taga eder till mig; ty jag vill att där jag är, där skolen I ock vara. Och vägen som leder dit jag går, den veten I.” (Joh.14:2-4)

”Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är, och skola kasta dem i den brinnande ugnen” (Matt.13:41-42)

Faderns rike är i himlen, medans Människosonens rike är på jorden, tusenårsriket, det Messianska riket. 

"Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada” (Matt. 13:27-30)

1. Ogräset binds i knippor. Varför? Det ska senare brännas upp i eld, vredesdomen.
2. Samlen sedan in vetet i ladan. För att komma in i ladan så måste vi först ryckas upp. Uppryckelsen sker före den sista vedermödan, eftersom ogräset redan är bundet i knippor. Den sista hedningen har kommit in under lammets blod.

Vi tar det en gång till. Jesus säger:
”Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är, och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan. Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike”
När detta sker så är vi i Faderns rike. 

Hedningarnas tid avslutas med att församlingen rycks upp på skyar för att möta Herren i luften. Ogräset är då bundit i knippor genom det uppenbarade Ordet. Detta Ord riktas därefter till Israels folk genom två Guds vittnen (Upp.11) som då går igenom vedermödan. I den sista vedermödan finner vi Guds vredesdom mot alla Israels fiender och avslutas med att ”alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är, och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan” (Matt.13:41-42). Den brinnande ugnen är det sista som händer för de ogudaktiga, ogräset.

Jesus meddelar oss hur uppryckelsen kommer att gå till:
”Då skola två män vara tillsammans ute på marken; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar. Två kvinnor skola mala på samma kvarn; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar. Vaken fördenskull; ty I veten icke vilken dag vår Herre kommer.” (Matt.24:40-42)

Vi kan också läsa följande ur bibeln:

”och till att vänta hans Son från himmelen, honom som han har uppväckt från de döda, Jesus, som frälsar oss undan den kommande vredesdomen” (1 Tess. 1:10)

”Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.” (Rom. 2:5)

”Så mycket mer skola vi därför, sedan vi nu hava blivit rättfärdiggjorda i och genom hans blod, också genom honom bliva frälsta undan vredesdomen.” (Rom. 5:9)

”De som sova, de sova om natten, och de som dricka sig druckna, de äro druckna om natten; men vi som höra dagen till, vi må vara nyktra, iklädda trons och kärlekens pansar, med frälsningens hopp såsom hjälm. Ty Gud har icke bestämt oss till att drabbas av vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre, Jesus Kristus” (1 Tess. 5:7-9)

Psaltaren Psalm 27: 1-5
”HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas? När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender. Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg. Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel. Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.” 

Vi avslutar med dessa förtröstande ord från Jesus:
”Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet.” (Joh.5:24)

Herren Jesu Kristi välsignelse önskar jag er.
/lärjungen